Lizette Romero Niknami i samtal med Athena Farrokhzad
Kan en bok om där soldater mördar, fäder slår och försvinner vara vacker? Ja, i alla fall enligt recensenter av Lizette Romero Niknamis litterära debut, ”De försvunna”. Berättelsen om två barns upplevelser av förtrycket och flykten från juntatidens Chile och Argentina till ett, på många plan, kylslaget Sverige.
Inte minst är det språket, både på det sätt det används av Niknami, balanserande mellan poesi och prosa, och språket som tema som har berört de som läst ”De försvunna”. Ett språk som målar vackra och skräckinjagande bilder, men också talar om språkets betydelse för tidigare spanska kolonisatörer, liksom för de tvåspråkiga unga som längtar och söker lära samtidigt.
Niknamis huvudkaraktärer brottas med tystnaden i ett land där de hamnat, tystnaden kring en terror de känt i det gamla landet:
”att vilja glömma
att rädas glömskan
att vilja minnas
att rädas minnet”
Här samtalar Lizette Romero Niknami med Athena Farrokhzad, poet och litteraturkritiker, om sin litterära debut och den lyriska prosa hon valt för att skildra de som förintades och försvann. Och om de trauman som Argentinas och Chiles diktatorer lämnat hos de vuxna och deras barn som kom undan genom flykten till Sverige.
Språk: Svenska
Uppsala Stadsbibliotek, lördag 13 mars kl 12.00
