Ukrainsk poesi, konst och judiskt arv

Boris Cheronskij var tidigare en av de allra mest betydelsefulla ryskspråkiga diktarna i Ukraina, men efter Rysslands aggression och invasionerna 2014 och 2022 har han, som så många i Ukraina, lämnat ryskan. Nu är Cheronskijs poesi skriven på ukrainska.

Cheronskij är författare till mer än 20 böcker med poesi, prosa och essäer varav flera erhållit prestigefyllda priser i USA, Tyskland, Österrike, Ryssland och i hemlandet Ukraina. Nu presenteras ett urval av Cheronskijs poesi för första gången på svenska i urval och översättning av Dmitri Plax, författare, regissör och översättare. Diktsamlingen har fått namnet Stötvågen: dikter i urval och vi kommer, förutom samtalet, att höra Boris Cheronskij själv läsa sin poesi.

Chersonskij började skriva poesi redan i slutet av 60-talet och blev under 70- och 80-talen en av de ledande krafterna i samizdat-rörelsen, underjordiska nätverk för spridande av förbjudna skrifter i Sovjetunionen. Det mesta av hans egna dikter kunde under denna period publiceras utomlands. Sedan dess har hans verk publicerats både i Ryssland och många andra länder. När ryska PEN erbjöd Cheronskij medlemskap 2014 sägs det att Moskvas “patrioter” ha reagerat upprört och kallat honom för en “judisk fascist” på grund av hans stöd till protesterna på Majdan. Cheronskijs svar blev lakoniskt: “Jag tänker tala och skriva ryska, men jag är varken en livegen till det ryska språket eller en slav under det. Och vad ska jag säga om den judiska fascisten?”.

Det judiska arvet och Ukrainas kamp för frihet och självständighet återkommer ständigt i Cheronskijs poesi och skrifter. 2006 publicerades ett av hans viktigaste lyriska verk Semeiny arhiv (Familjearkiv), där han i poetisk form berättar historien om en rysk-judisk familj mot bakgrund av de tragedier som drabbar dem under 1900-talet. Han skriver om de shtetl, judiska byar, mindre städer och stadsdelar där hans förfäder levde, om sitt eget främlingskap i förhållande till det arvet, om den stillastående närvaron av sovjetiska minnesmärken i Ukraina och om ortodox kristendom, till vilken han konverterade.

I diktsamlingen Missa in tempore belli/Messa vo vremena vojny (Mässa i krigstider), utgiven 2014, bearbetar Chersonskij sina intryck av Majdan-revolutionen. Året därpå kom Otkrytyj dnevnyk, en “offentlig dagbok” om Ukrainakrisen, med särskilt fokus på Cheronskijs hemstad Odessa.

Cheronskijs skriftliga produktion är inte bara skönlitterär utan innehåller också en rad vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter han åstadkommit som yrkesverksam psykolog och psykiater. Som sådan är han välkänd långt utanför Ukrainas gränser och hans yrkesval märks också i Cheronskijs djupa intresse för människonaturen i hans litterära verk.

Samtalsledare är Anna Grinzweig Jacobsson, författare, fysiker och ordförande i Judiska Salongen i Göteborg. Hon debuterade som författare med “Flykten till Marstrand”, berättelsen om hur de polsk-judiska flyktingarna kom till Sverige 1969. Hennes andra bok, “Bröllopspogromen – En ukrainsk-judisk familjeberättelse” handlar om hennes egen släkthistoria under sovjetiskt 1900-tal.

Samtalet sker mot bakgrund av utställningen Border memory, den ukrainska konstnären Zhanna Kadyrovas första separatutställning i Sverige som genom storskaliga installationer, video och fotografi skildrar det ukrainska folkets verklighet sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Samtalet är ett samarbete mellan Uppsala Internationella Litteraturfestival, Ukrainska institutet, Judisk salong, Korpens förlag och Uppsala konstmuseum.